Provexemplar av påsarna är gjorda!

I dag begav jag och Lisa oss till LAVA för att göra två provex av LINEDRAWING påsarna. Mest för att se hur det skulle se ut men även för att fresta alla som inte har paxat en påse ännu. Se här ovanför, hur snygg den är OCH praktisk OCH billig! Kan bli din för endast 60 kr om du skriver upp ditt namn på loggen på LINEDRAWING's facebook sida!

Lite mer om tygpåsen och dess tillverkning

Det har tydligen varit lite oklarheter om tygpåsarna och dess tillverkning.
Exakt så här ligger det till:

Vi funderade till en början på att själva tillverka påsarna, men kom fram till att det var bättre att lägga den tiden på att sy kläder i stället och låta någon annan tillverka påsar.
Det slog oss att en bekant till Lisa boende i Bombay faktiskt äger en väskfabrik. Och det föll sig så passande att Lisa denna februari skulle besöka just Bombay.

En bild från när Lisa besökte fabriken

Fabriken i fråga har Lisa redan besökt en gång i januari 2009 och kunnat klarställa att arbetarna har det okej och såg glada ut. Och det känns ju definitivt tryggare än att beställa från någon slumpmässigt vald internetsida i stil med Visaprint. Påsarna kommer tillverkas i 100% ekologisk bomull. Och eftersom Lisa helt enkelt kommer bära hem dem själv från Indien bidrar det inte heller till några ytterligare koldioxidutsläpp. Helt i linje med LINEDRAWINGs filosofi.

Du beställer alltså på vår Facebook-page, genom att först Like-a oss, och sedan skriva ditt namn på wallen.

Du får din påse ungefär 5 mars. Men den som väntar på något gott väntar ju aldrig för länge, eller hur?

Oklarheter? Tveka inte att skriva frågor i kommentarsfältet!

Fred från LINEDRAWING

Vad har hänt med allt mörkblått collegetyg?

Det går inte så bra just nu.

Jag har varit på jakt efter nytt tyg till nästkommande projekt, capen. Har varit i 3 olika tygaffärer varav ingen, ingen hade blått collegetyg! Är det inte konstigt att det är stor åtgång på just mörkblått? Alla kanske syr en såndär sparkdräkt fast för vuxna som ska vara något nytt.
Tydligen ska tygaffärerna få in mer snart men jag hittade i alla fall ett bra tyg till den ankellånga klänningen som komma skall.

Måste klaga lite till... Fick meddelande från elgiganten att kameran dröjer, till mitten på FEEBRUARI!? Herregud vad gör att det tar sån tid???

Men så länge den kommer till mig lagom i tid till LINEDRAWING LABELs fotografering... Bara det att jag verkligen velat fylla bloggen med lite mer dokumentation.

TUNGT ATT BÄRA? beställ din tygpåse nu till superpris!

Redan nu kan du förbeställa din egna fabulösa Linedrawing-påse!

Varför? 
För att den är ruskigt snygg och ekologisk, för att du vill stödja vårt projekt, och för att du genom att förbeställa får det alldeles speciellt förmånliga priset 60 kr! (I stället för 80 kr som de kommer kosta för allmänheten)

Så här går det till:
Klicka här och landa hos oss på Facebook. På wallen skriver du "Jag vill ha!" eller annat lämpligt utrop så att vi förstår att just Du - vill ha. Passa på att Like-a oss när du ändå är igång.

Betalning sker genom att du för över de 60 små kronorna till vårt bankkonto/med kontanter om du springer på Lisa eller Filippa.

När Lisa kommer hem med de nyfödda påsarna från fabriken i Indien (i början av mars) är de yours to keep!

Lycka till.

detaljer

            

Övar lite på detaljarbete så här på torsdagskvisten.

en mulen himmel

Ur askan i elden.
Ett nederlag och en mulen himmel men jag kämpar på ändå. I dag hann jag med att göra lite batik på min håltimme. En mulen himmel inspirerad av en mulen himmel?

Men det är ett himla labbande med den där färgen, man behöver nog göra det i alla fall tio gånger innan man får helt koll på hur den beter sig. Nu vet jag i alla fall två saker:
1. Färgen är blålila i sig själv, för i dag färgade jag bara helt vita plagg.
2. Plaggen måste vara maskintvättade innan (det dög inte med handtvättmedel), annars fäster färgen väldigt dåligt och blir lila.

Hej för en stund

lagen om alltings jävlighet #2

Ibland går det liksom för bra att sy. Som på den här halvfärdiga tröjan ovan.
Då vet man att det finns skäl att vara misstänksam.
I dag fick jag för mig att det gick så bra att jag inte ens behövde prova tröjan medan jag sydde. Att jag faktiskt inte ens behövde provsy, fast jag gjort ganska drastiska ändringar i mönstret.

Men efter ett tag tänkte jag att det var dags att beundra min skapelse och krängde på mig den.
Den skulle ha passat någon med en decimeter smalare axlar.
Vad hände?

Jo, jag gapade efter mycket, tänkte att det här är ju superlätt och går supersnabbt, det är ingen big deal att sy en liten t-shirt. Men gapar efter mycket mister ofta hela stycket brukar de säga.

Bara att köpa nytt tyg. Börja om från början.
Behöver jag nämna att det inte känns så kul just nu?

Jag vet något värre än att söka jobb...

Filles obetalbara min får illustrera. Hoppas hon bjuckar på det!(?)

...att söka stipendier!!!

Sitter och försöker skriva ihop en av våra sista ansökningar (eftersom den ska vara inne senast 14 januari!) för att få lite kosing till material (eftersom vår skola är så snål), och hur man än gör låter det bara glättigt och lamt. "Hej, vi är två tjejer på arton jordsnurr som vill sy lite kläder och att ni ska betala för tyget!" eller vad?

Men, vad gör man inte.

Och får vi inte stipendiet litar vi på att NI stöttar oss och köper den superdupersnygga påsen som snart kommer vara möjlig att förbeställa till ett förmånligt pris!

När jag är klar med ansökningsfanskapet ska jag sy.
Kanske blir lite sneakpeaks på vad som komma skall senare.

Puss

Det här hände i onsdags när jag skulle hämta ut min efterlängtade kamera

Med glada och raska steg och en förväntansfylld blick gick jag i snön mot mataffären med postservice, för att hämta ut mitt paket med kameran. Jag uppgav ett nummer och visade mitt id för posttanten varpå hon gick för att kolla bland paketen. Medan hon bläddrade bland alla postpaket i alla möjliga storlekar så trampade jag otåligt och tittade hoppfullt på henne, tänkte att hon rörde sig i ultrarapid.

Tanten tog först ut ett litet paket för att kolla att numret stämde med det jag hade uppgivit. Varje gång hon tog ut ett paket som var mindre än vad som var rimligt för en kamera så tänkte jag: Nej det är fel, paketet är på tok för litet för att innehålla min kamera! Hon plockade fram ett paket i lagom storlek och jag fick ännu större ögon om det nu var möjligt samtidigt som jag tänkte: Det är mitt, däri ligger min kamera! Men nehej så var det inte för hon lade tillbaka det på hyllan igen.

Därefter hittade hon mitt paket, som snarare var ett litet vadderat kuvert. Tanken som gick på högvarv i mitt huvud när hon lämnade över det var: Nej det här stämmer inte, det här är inte mitt!
Jag rev snabbt upp kuvertet och kollade innehållet. Ett MINNESKORT?! Och ett kvitto på kameran och minneskortet utan kameran? Jag kollade igen i kuvertet med ett barnsligt önsketänkande, att kameran kanske skulle ligga däri men i dockhusstorlek. Samma frusterande känsla som när man var liten, och åt flingor där företaget hade lagt i en leksak för att locka barn till att äta just deras flingor, och man rotade tills man blev trött i armen för att man visste att leksaken fanns där någonstans, för det stod ju på flingpaketet.
Jag vände mig om och började gå mot utgången samtidigt som den totala besvikelsen tog över. Jag traskade hem med tunga steg och moloken min.

Någon dag senare mejlade jag kundtjänsten för att fråga om min kamera som aldrig kom. Dagen därpå fick jag svaret att den var försenad. Kameran skulle skickas ut från lagret den 14 jauari, alltså innebar det att jag skulle få vänta ytterligare en vecka, när leveranstiden i själva verket på var 1-3 dagar!
Och på den vägen är det, jag sitter fortfarande och trånar efter min kamera.

Frukostmöte på tisdag kl 8.00

Lisa och jag har planerat in ett frullemöte nu på tisdag för att diskutera allt mellan himmel och jord rörande Linedrawing label. Vi ska prata om påsar, märken och även tygval till de kommande plaggen som vi ska tillverka. Kanske lite om en framtida vernissage också.

Mer info kommer efter mötet!

Hare bäst tills dess!

2011 är året då allt händer

Ja och så har det gått och blivit nytt år för den som missat det. 2011 är året med många händelser för mig och Lisa. Vi ska ju nån gång bli klara med all sömnad vilket blir någon gång i början av april. Sen hade vi tänkt arrangera en fotografering med alla kläder som vi sedan förhoppningsvis ska visa upp sen på en vernissage. Om vi får tag på en bra lokal det vill säga...
Sen får man ju inte glömma att vi studenten i år också!

Dags att ta itu med lite stickning och sömnad i dag! Jag har fått en ny idé för en topp som jag tänkte visa nån skiss på senare... Skulle dock behöva inköpa mer tyg snart, så Lisa när kan du?